McLovin
Val är en subjektiv fråga. Vad du behöver pengarna till är egentligen helt irrelevant och varje mänskas behov är ju olika. Vissa behöver pengar till droger andra till att köpa dyra väskor. Det grundläggande är att behovet är så tvingande att personen känner sig manad att ha sex utan att ha intresse för själva sexakten.

Frågan är också rätt irrelevant vad gäller rätten till sin egen kropp. Du har rätten att sälja dig om du vill, det som är frågan här är om någon annan har rätt att köpa.

För övrigt vill jag påstå att det alltid finns folk som är villiga att kämpa för rätten att bli trampade på. Antalet kvinnor som skyddar sina män som misshandlar dom är trotts allt rätt stort.

Viskot> En av grundsatserna i en marknadsekonomi är avtalsfrihet vilken definieras som "friheten för två parter att sluta avtal som innefattar vilka termer som helst."

Det finns vissa undantag från denna frihet. Exempel på detta är de olika narkotikalagarna samt ockerlagen. Ocker definieras nedan som:
"... i svensk rätt ett brott som innebär att någon utnyttjat någon annans nödsituation eller oförstånd för att få till stånd oskäliga ekonomiska avtal, till exempel lån med oskäligt hög ränta."

För att dra en parallell till ockerlagen så innebär sexköpslagen samma inskränkning på avtalsfriheten som ockerlagen innebär, med samma motivering; att de prostituerade inte är förståndiga nog.

Jag hävdar att de flesta prostituerade är fullt kapabla att ingå i ett sådant avtal. Självklart finns det utsatta personer som säljer sex. Men jag menar att dessa personer är i minoritet.

Du nämnde tidigare att det finns kvinnor som skyddar sina misshandlande män, men både du och jag inser att dessa kvinnor befinner sig i något slags psykologisk underläge. Jag tycker inte att man kan jämställa dessa kvinnor med prostituerade. De flesta misshandelsoffer som blivit räddade av poliser och dyl. inser också själva efteråt att de befann sig i ett underläge.

Mig veterligen finns det inga organisationer där människor samlas och hävdar att de vill bli misshandlade av sina nära. Utifrån de utsatta personernas nästan helt unisona vittnesmål kan man därför dra slutsatsen att inga personer frivilligt vill utsättas för våld i nära relationer.

Prostituerade däremot samlas världen över. I Sverige i nätverk som SANS – Sexsäljares och allierades nätverk i Sverige. www.sans.nu
Internationellt i “The International Union of Sex Workers” http://www.iusw.org/

Förlåt för ett långt inläg… :/

Jamen då så, de barnarbetare som får en ynka skärv för våra konsumtionsprodukter är egentligen vanliga lönearbetare eller kanske egenföretagare, enligt dina definitioner. Då har vi ju ingen anledning att klaga över deras villkor. För lönearbete är ju inte lika med slaveri, menar du.

Som du själv noterar så finns det ju en stor mängd undantag vad gäller vilka avtal man får sluta. Fast tyvärr har jag fortfarande svårt att riktigt se relevansen. Lagstiftningen förbjuder inte någon från att sälja sex. Inte heller så bestraffas den som säljer, utan lagstiftningen förbjuder köp.

Vill man göra en jämförelse så finns det ju flertalet saker som du som arbetsgivare inte får begära av din anställde. Oberoende av hur pass ?frivilligt? din anställd är.

Vad gäller påståendet att många prostituerade är frivilliga, så är ju det igen en diskussionsfråga.
Jag antar att du kan hålla med att någon som är narkotikaberoende och därmed inte har så mycket annat val än att sälja sig måste anses som ofrivillig.
Lika så så antar jag att du håller med om att trafficking offer inte heller är frivilliga.
Hur stor del av samtliga prostituerade dessa båda grupper utgör vet jag inte.

Om vi börjar med trafficking så är ju dessa personer uppenbart tvingade. Och den som köper sex är ju då med och deltar i detta brott. Skillnaden mellan att köpa sex av någon som tvingas (i många fall med hot om våld) till att prostituera sig, och en regelrätt våldtäkt har jag svårt att se.

En person som går på droger är i en liknande situation. Denna måste ha sitt fix, och är beredd att göra nästan vad som helst för att få det. Att utnyttja denna person är egentligen liktydigt med att ha sex med vem som helst annan som inte kan freda sig (ex den däckade tjejen på en fest).

Jag antar att du kan hålla med om dessa två fall? Inga av dessa kan ju ses som kapabla att inge ett avtal på lika villkor.

Sen har vi den ?lyckliga horan? dvs någon som inte har ett direkt tvingande behov men som ändå säljer sex. Självklart är det möjligt att argumentera om en sådan person ens existerar men låt oss anta att den gör det.

Från en lagstiftares sida måste man då fråga sig, vad hur skiljer vi ut
den ?lycklig horan? från de som blir utnyttjade? Ja det är inte säkert att man gör. Vill man nämligen skydda de som utan tvekan blir utnyttjade
kanske man gör på samma sätt som vad gäller lagstiftningen om sex med barn. Man sätter en gräns. Det är inte tillåtet i Sverige att ha sex med någon som är under 15, men vem som helst som är någorlunda vettig inser att det inte är något magiskt med just åldern 15 utan det är en gräns man satt därför att den fungerar. Självklart finns det 14-åringar som är kapabla att ge sig in i en sexuell relation på samma sätt som det finns 16-åringar som inte är det. Men någon stans sätter vi gränsen.

På samma sätt kan man försvara lagstiftningen mot sexköp. Kanske finns det folk som säljer sex helt frivilligt men vi väljer ändå hellre att skydda de som tvingas.

Sen går det ju förstås att hävda att huruvida transaktionen är frivillig eller inte är irrelevant som länge som man betänker att själva den sexuella akten inte sker på frivillig basis. Dvs, det är enbart pengarna och inget annat som får akten att äga rum vilket innebär att pengarna fungerar som ett tvångsmedel. I så fall handlar det ju om tvång även om personen som blir tvingad anses att det är i en bemärkelse ?rättvist?.

Denna argumentation kräver dock ett något högre logiskt tänkande. Varför den kan vara svårare att ta till sig. En analogi skulle kunna vara att du inte heller är tillåten att sälja dina organ (typ njurar). Det är däremot tillåtet att ge bort (din njure).

Jag får väll också ursäkta att mitt svar blev något långt. Hur som helst är det trevligt med någon som tänker igenom sina argument även om jag inte håller med dem. ;)

FFF:
Får de betalt är de per definition inte slavar (såna finns också) och vi kan självklart inte klaga på att de är slavar. Däremot betyder ju inte det att vi inte kan ha åsikter på nivån av deras lön. Det faktum att det är små barn som arbetar. Eller deras arbetsförhållanden.

Detta betyder förstås inte att du inte kan utnyttja folk som är lönearbetare. Men i alla fall i Sverige finns lagstiftning som försöker förhindra sådant.