Den grekiska lagstiftaren Drakon skall på 600-talet f.Kr ha låtit införa skriftliga lagar i Aten, för att ersätta den tidigare muntliga lagsamling som varit gällande. Historiskt är dessa lagar mest kända för den extrema obalansen som rådde mellan brott och straff. Genom att dödstraff utmättes även för ringa brott. Detta har gett upphov till uttrycket ”drakonisk lagstiftning” för att just beskriva sådan lagstiftning där tvångsmedlen eller straffet inte står i proportion till brottet.

Drakon själv skall ha anmärkt angående sitt liberala användande av dödstraff att: "det förhindrar smärre brott; för grövre brott kan jag inte tänka mig något hårdare straff"

Denna logik tycks alliansen ha tagit till sig.

I sin oförmåga att förstå sig på fildelning och för att gå de stora skivbolagen till mötes föreslår man nu en lagstiftning som inte kan beskrivas som något annat än drakonisk.

Förslaget är:

• Vid misstanke om brott mot upphovsrätten skall skivbolaget eller motsvarande kunna kräva ut information om den enskilde användaren av internättleverantören.

Detta är skrämmande eftersom den låter skivbolagen fritt begära ut upplysningar om enskilda användare bara dessa misstänks för fildelning. Man låter med andra ord dessa få agera poliser själva. Skillnaden är att skivbolagen knappast lär ha samma inställning till saker så som rättsäkerhet eller integritet. Resultatet lär bli att vi, precis som i USA, får en massa ungdomar som blir stämda på fantasibelopp för att de kopierat några ringsignaler och ett par album av Britney Spears. Samtidigt som vi andra kommer få privat information utlämnad till kleti och pleti bara därför att vi kanske har fildelat.

Proportionen mellan integritetskränkning kontra ”brottets” natur är obefintlig. Det misstänkta brottet i detta fall kan nämligen vara att ha kopierat en låt vars värde är mindre än 10 kr.

I en motion föreslår en av våra riksdagsledamöter vad vi kan anta är nästa steg och detta steg är faktiskt ännu läskigare. Här föreslår man i princip att vid misstanke om att du kopierat en låt vars värde är under 10 kr så skall polisen få ta sig in i ditt hem och beslagta din dator. Vart är proportionen i det? Anser någon att integritetskränkningen att få sitt hem genomsökt av polis och sin egendom beslagtagen är motiverat av ett brott som egentligen inte är värre än att ta med sig en bläckpenna hem från jobbet [något som ju egentligen kan klassas som stöld].

För det är detta som krävs. Genom den vanligaste fildelnings metoden idag (dvs genom torrents) så är det oftast inte möjligt att visa att en enskild person delar mer än en låt. Skall lagstiftningen därför fungera så skall husrannsakan därför göras möjligt redan vid en enskild delad låt.

Att ens kommer på tanken att föreslå något så här korkat tyder på att de saknar någon som helst kontakt med verkligheten. Precis som med FRA debaclet så är man här igen ute och cyklar när det gäller både hur internet och medborgarnas integritet.

Den här lagen borde skrotas innan den ens införs och de borgliga riksdagsledamöterna borde skickas på en kurs i etik och moral enbart för att ha övervägt en sån här lagstiftning.

SVD | DN | Aftonbladet

 [En liten tanke. Möjligheten att göra husrannsakan enbart om man kan visa misstanke om fildelning kan förståss användas av polisen för att undersöka helt andra brott. Låt säga att polisen tror att någon är håller på med ekonomisk brottslighet men man saknar tillräckliga bevis för en husransakan. Ja då räcker det ju med att sonen eller dottern i familjen laddar några filmer från nätet och vipps har polisen rätt att gå in och genomföra en husrannsakan. Om man i samband med undersökningen av detta brott mot upphovsrätten ”råkar” hitta bevis för andra brott så måste ju polisen ingripa mot dessa också… Polisen lär säkert bli lyckliga.]